Adéu Espanya eller kulturell imperialism

Alla som har gått på någon typ av vettig högskolan vet vad en mottagning är och alla som har gått på KTH vet hur en mottagning ska gå till. Kontoret för internationella relationer här nere i Barcelona, låt oss säga så här, har inte gått på en vettig högskolan. De har snarare gått på ett tyskt propagandaläger från 40-talet. Vi har blivit totalt bombade med fakta, nej "fakta" är ett mer korrekt sätt att skriva det. Visste ni tillexempel att Katalanska är det femte mest aktiva språket på wikipedia? Antagligen inte eftersom ingen vet vad som gör ett språk aktivt på wikipedia. En annan helt mind blowing bit av semifakta vi fick nedkörd i halsen under veckan är att katalonierna var bland de första folken som slutade att skriva på latin och gick över till sitt eget skriftspråk. Det ni, smaka lite på den bara. Slutade använda latin och började skriva på sitt eget språk. Stort, genialiskt till och med revolutionerande!

Den absolut roligaste workshopen om kataloniens oslagbara storhet var när vi skulle gå igenom katalansk kultur. Låt oss börja med det skrivna ordet, vår lärare visade upp en diger lista på inte mindre än fyra namn av kända katalanska författare. Varav en bor i staterna och skriver på engelska. Inte illa för ett land, nej förlåt en autonom region, som var bland de första att sluta skriva på latin. Musikavsnittet var ganska tråkigt eftersom vi fick till på youtubeklipp av kataloniens främsta musiker. Låt oss säga att jag inte blev särskilt imponerad eller förvånad att jag inte kände igen ett enda namn. Hur som helst det absolut bästa var filmindustrin. Den är tydligen riktigt het här nere, som exempel fick vi se en bit från Vicky, Cristina Barcelona. "Men vänta" tänker ni, "är inte det en Woody Allen film"? Jo så är det... exakt.

Jag tänker inte ens gå in på deras traditioner så jag nöjer mig med ett citat från vår lärare "They run around, dancing and playing with fire" låter det inte hur kul som helst!?

Efter fem dagar av museumbesök och lektioner fullmatade med propaganda så avrundades veckan med det årliga firandet av den katalanska "nationaldagen". Vilket innebär att stå på ett torg vid triumfbågen, (Varför har de ens en triumfbåge? De har inte vunnit ett krig sen medeltiden) Vifta med katalanska flaggor och lyssna till den katlanska motsvarigheten till Lars Winnerbäck som sjunger om ett fritt katalonien. Missförstå mig rätt nu, jag hade hur kul som helst. Men nationalism har aldrig riktigt varit min grej.

För att summera veckan som har gott skulle jag vilja göra det så här:

Allt som är katalanskt är lite om inte ganska mycket bättre än allt annat. Bara så att ni vet. För att beskriva detta ännu tydligare så har fritt översatt ett stycke ur en katalansk bibel.

"I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade: "Katalonien, bli till!" Och Katalonien blev till." Gud såg på sin skapelse och såg att det var gott. Det var den första dagen."

/ sebastian

ps. jag har aldrig gillat den Madridbaserade spanska regeringen mer än vad jag gör nu ds.