Lite väl magstarkt av DN att driva med Dawit på det där sättet, tycker ni inte? Jag säger håll ut Dawit det finns fortfarande andra utvägar!
/ sebastian
tisdag 30 november 2010
söndag 28 november 2010
Mjuktuff and Faxfilms in a hurry. Men ganska långsamt.
FaxFilms Produktion gästbloggar och vill meddela att:
/Kollektivet framför allt.
* 05:30-shoten är avgörande för din flygresa.
* En produktionsmedlem pumpade bra i två nätter
* Furius Baco är så snabb som den ser ut. Fast lite snabbare.
* Förfesta gärna med Absinth. Fem gröna djävular av fyra möjliga. Och två till. Och sen en.
* Dani Alves kör Bentley. Messi kan inte köra bil alls.
* Vi faxar hellre ute. Fast gärna inne.
* Om du raggar på svartklubb med avsikt, ge rätt telefonnummer (note to self).
* Man inte ska äta blommor. Särskilt om du inte har betalat för dem.
* Om du får kork i vinet, skit i det. Be om bröd istället. Som du inte äter. Fast får betala för.
* 16 mojitos till maten är en bra grundning. Eller ja.
* Monica Lewinsky är en real trooper.
* Det är svårt att faxa utan papper. Men det går bra.
* Det är klart bättre att skicka ett sms än att få ett sms skickat till sig. Beroende på.
* Dra inte ett skämt till någon utan blåskontroll. Man köper inte underkläder på kinesbasaren. Där köper man bubbelplast.
* Dulee är bara missförstådd. Eller inte alls.
* Dragon Khan är bättre än Barbara Streisand. Fast de är bäst tillsammans.
* Sover man med skorna på kommer man upp tidigare. Om man inte behöver duscha.
* Om Stampida säger sväng. Gör det. Fast det är fel.
* Vi hittade Furius Baco. Fast sen hittade vi honom inte.
Produktionen sammanfattar:
Viva España!
Viva España!
/Kollektivet framför allt.
tisdag 23 november 2010
Tungtvistare och kväljningar
Vi hamnade på en gata som är svår att uttala. Sedan hamnade vi på en annan gata som var svår att uttala för Liivi. Vi blev tvingade att titta på 2grils1cup till första middagen, världsklass! Sedan trodde Liivi att hon skulle äta något smörgåsliknande men fick bläckfisk istället. Sedan fick Liivi uppleva att Hola fungerar i många lägen! !Hola! Selvi gillade att prata kursivt, huvudet på sned. En kväll lagade vi entrecote till alla, mycket gott. Sedan drack vi sangria, massa sangria. Glömde väga grönsakerna i affären och köpte tre kilo potatis.
Casa de sueco var två tummar upp. Hola!
/Selvi & Liivi
Casa de sueco var två tummar upp. Hola!
/Selvi & Liivi
onsdag 17 november 2010
En djupdykning i det mänskliga psyket
När jag tittar tillbaka på tiden som har förflutit sedan jag stolt gick av det nyss ankomna planet och möttes av den spanska sommarens hettan, så inser hur mycket tid jag har spenderat utomhus, speciellt på ett torg. Vi har druckit kaffe, druckit öl, ätit middag och lunch och fram för allt väntat på människor. Vi har nämligen anpassat oss onaturligt snabbt till den spanska tidssynen. Detta är inte så konstigt med tanke på att vi alla tre har blivit akademiskt uppfostrade på den kungliga tekniska högskolan där den akademiska kvarten är inte bara lag utan den är den gudomliga ordningen.
Hur sysselsätter jag då mitt rastlösa sinne när jag väl står och väntar på någon? Jo, jag inspekterar mina medmänniskor. Jag synar dem i sömmarna, jag dömer dem utifrån det jag ser och placerar bekvämt dem i ett fack utan att på något sätt känna någon antydan till det moraliska dilemmat. Men framför allt så fantiserar jag om vilka de är och vart de är på väg. Detta har resulterat i ett väldigt konstiga och inte särskilt troliga teorier som aldrig bör publiceras, särskilt inte i ett forum som detta som baseras på vetenskap och håller sanningen framför allt!
Men helt plötslig så händer det, jag står på Plaza Espanya och dagdrömmer. Förbi mig går en grupp av damer, då faller myntet ner och sanningen skiner mig i ansiktet lika starkt som om en stjärna av icke förnimbar storlek skulle ha störtat och kraschat ner mitt framför mig. Denna sanning som är så stor så att kalla den världsomvälvande känns lite i underkant. Jag har valt att kalla den för damifiersingsteorin och jag ska ägna de resterande raderna av detta inlägg till att försöka förklara dess storhet för er.
Tänk en godtycklig dam, låt oss säga Mona Sahlin, hon är ju ändå i ropet just nu, ser ni henne framför er? Gott. Tänk nu på Maud Olofsson, Gudrun Schyman, tänk på alla i Pantertanter och tänk på den gamla bondbruden Judi Dench. Vad har de gemensamt? För att göra det ännu mer tydligt så pröva att tänka på Helena af Sandeberg, Angelina Jolie, Prinsessan Madeleine. Ser ni vad dessa kvinnor har gemensamt med varandra och hur de skiljer sig från damerna ovan?
Kan det vara så att när en kvinna har uppnått den aktningsvärda mentala insikten att hon inte längre är en ung kvinna längre, utan att hon börjar sakta som säker förvandlas till en dam, så kommer hon börja klippa sitt hår kortare och kortare. Finns det en omedveten vilja hos det kvinnliga könet att signalera till omvärlden att hon har nått ett nytt stadium i sitt vuxna liv. Kan det vara ett tecken som har hängt kvar sen urminnes tider, kan den omedvetna viljan att frisera sig att hon inte är lika fruktsam länge och därför inte bör bli uppvaktad på samma sätt som hennes yngre systrar. Jag har ingen aning varför men det är intressant att spekulera. Jag vill även påpeka att jag inte lägger någon som helst värdering i detta men jag anser att det är ett anmärkningsvärt samband.
Jag vet att ni är skeptiska, jag vet att det låter konstigt men tänk på det. Titta er runt, hälsa på er mormödrar och se för er själva. Sanningen ska göra er fria!
Som ett sista bevis:
I rest my case.
/ sebastian
Hur sysselsätter jag då mitt rastlösa sinne när jag väl står och väntar på någon? Jo, jag inspekterar mina medmänniskor. Jag synar dem i sömmarna, jag dömer dem utifrån det jag ser och placerar bekvämt dem i ett fack utan att på något sätt känna någon antydan till det moraliska dilemmat. Men framför allt så fantiserar jag om vilka de är och vart de är på väg. Detta har resulterat i ett väldigt konstiga och inte särskilt troliga teorier som aldrig bör publiceras, särskilt inte i ett forum som detta som baseras på vetenskap och håller sanningen framför allt!
Men helt plötslig så händer det, jag står på Plaza Espanya och dagdrömmer. Förbi mig går en grupp av damer, då faller myntet ner och sanningen skiner mig i ansiktet lika starkt som om en stjärna av icke förnimbar storlek skulle ha störtat och kraschat ner mitt framför mig. Denna sanning som är så stor så att kalla den världsomvälvande känns lite i underkant. Jag har valt att kalla den för damifiersingsteorin och jag ska ägna de resterande raderna av detta inlägg till att försöka förklara dess storhet för er.
Tänk en godtycklig dam, låt oss säga Mona Sahlin, hon är ju ändå i ropet just nu, ser ni henne framför er? Gott. Tänk nu på Maud Olofsson, Gudrun Schyman, tänk på alla i Pantertanter och tänk på den gamla bondbruden Judi Dench. Vad har de gemensamt? För att göra det ännu mer tydligt så pröva att tänka på Helena af Sandeberg, Angelina Jolie, Prinsessan Madeleine. Ser ni vad dessa kvinnor har gemensamt med varandra och hur de skiljer sig från damerna ovan?
Kan det vara så att när en kvinna har uppnått den aktningsvärda mentala insikten att hon inte längre är en ung kvinna längre, utan att hon börjar sakta som säker förvandlas till en dam, så kommer hon börja klippa sitt hår kortare och kortare. Finns det en omedveten vilja hos det kvinnliga könet att signalera till omvärlden att hon har nått ett nytt stadium i sitt vuxna liv. Kan det vara ett tecken som har hängt kvar sen urminnes tider, kan den omedvetna viljan att frisera sig att hon inte är lika fruktsam länge och därför inte bör bli uppvaktad på samma sätt som hennes yngre systrar. Jag har ingen aning varför men det är intressant att spekulera. Jag vill även påpeka att jag inte lägger någon som helst värdering i detta men jag anser att det är ett anmärkningsvärt samband.
Jag vet att ni är skeptiska, jag vet att det låter konstigt men tänk på det. Titta er runt, hälsa på er mormödrar och se för er själva. Sanningen ska göra er fria!
Som ett sista bevis:
Pippi ung
Pippi gammal
/ sebastian
tisdag 16 november 2010
Mjuktuff av naturen.
Att leva i en annan del av världen innebär en stadig ström av nya intryck och sevärdheter. Ibland måste man stanna upp och se det lilla i vardagen. Ibland måste man fånga grannens husdjur och låsa in det tills grannen slutar anmäla en till grannskapsnämnden. Ibland beger man sig ut och spanar in vad naturen har att erbjuda.
Pax Gaia / Johan.
Pax Gaia / Johan.
måndag 8 november 2010
Finding roommate Brohan
När flyttade in i vår lägenhet här i Barcelona så var vi rörande överens om att vi var tre som skulle dela på den. Men ju längre tiden har gått så har det börjat utkristaliserat sig ett mönster, eller utkristaliserat är fel ord. Ett bättre ord skulle var utdimmat sig ett mönster. Vår starka trio har gått från att vara de tre musketörerna till att bli jultomten, Rudolf och killen som klipper jultomtens skägg. Treenigheten är bruten och kvar står ett förvirrat par som knappt har hunnit förstå vad som har hänt medan han är borta, långt borta från våra värmande blickar och hjärtliga skämt, borta för alltid verkar det som. Borta, allt han har lämnat oss är en tomhet som bara växer och växer.
Kom hem Johan! Vi saknar dig, kan inte allt bara bli som förut igen? Snälla kom hem...
--------UPDATE---------
Johan är hemma nu och allt är bra igen. Han spenderade helgen med hans familj som var på besök. Han hade inte blivit en slav under heroinet som vi fruktade. Jag upprepar, Johan har INTE blivit en heroinist. Trots vad jag kan ha påstått, flertalet gånger.
/ sebastian
Kom hem Johan! Vi saknar dig, kan inte allt bara bli som förut igen? Snälla kom hem...
--------UPDATE---------
Johan är hemma nu och allt är bra igen. Han spenderade helgen med hans familj som var på besök. Han hade inte blivit en slav under heroinet som vi fruktade. Jag upprepar, Johan har INTE blivit en heroinist. Trots vad jag kan ha påstått, flertalet gånger.
/ sebastian
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)