När flyttade in i vår lägenhet här i Barcelona så var vi rörande överens om att vi var tre som skulle dela på den. Men ju längre tiden har gått så har det börjat utkristaliserat sig ett mönster, eller utkristaliserat är fel ord. Ett bättre ord skulle var utdimmat sig ett mönster. Vår starka trio har gått från att vara de tre musketörerna till att bli jultomten, Rudolf och killen som klipper jultomtens skägg. Treenigheten är bruten och kvar står ett förvirrat par som knappt har hunnit förstå vad som har hänt medan han är borta, långt borta från våra värmande blickar och hjärtliga skämt, borta för alltid verkar det som. Borta, allt han har lämnat oss är en tomhet som bara växer och växer.
Kom hem Johan! Vi saknar dig, kan inte allt bara bli som förut igen? Snälla kom hem...
--------UPDATE---------
Johan är hemma nu och allt är bra igen. Han spenderade helgen med hans familj som var på besök. Han hade inte blivit en slav under heroinet som vi fruktade. Jag upprepar, Johan har INTE blivit en heroinist. Trots vad jag kan ha påstått, flertalet gånger.
/ sebastian
I loved the posing. mar__
SvaraRadera